Breton

Rasen
Kontaktperson

www.breton.se

Rasspecifik avelsstrategi
Lennart Berglund

Tel: 0650-56 70 32, 070-261 03 91


Om breton

Våra motton i Svensk Bretonklubb är
”Breton – en liten och sund, stående fågelhund” och ”Stor hund i litet format”

Rasen kommer ursprungligen från centrala Bretagne och är sedan många år den numerärt största stående fågelhundsrasen iFrankrike. Den skapades under slutet av 1800–talet genom delvis spontana och delvis planerade parningar mellan företrädesvisengelska hundar av settertyp och olika lokala spanieltyper och welsh springer spaniel. Den första preliminära rasstandarden1907 angav mankhöjd 50-56 cm och naturlig stubbsvans (max 10 cm). Färgerna vit/orange, vit/svart och vit/lever nämndes.1908 fastställdes den första standarden där man tog bort svart som godkänd färg och angav höjden till ca 50 cm. 1938 blevkupering tillåten och 1956 blev svart på nytt en godkänd färg. 2001 ändrades standarden så till vida att höjden för tikaranges till 47-50 cm och hanhundar till 48-51 cm, +/- 1 cm för båda. Svanskupering är numera som bekant förbjuden i fleraländer, bl a Sverige.

Rasen har under 1900-talet spridits över världen. Den största enskilda populationen finns i USA dit rasen kom 1933. Rasen ärrelativt stor och växande i Italien, Grekland, Norge, Argentina, Canada och Japan. Till Sverige kom rasen via Norge i slutetav 1950-talet. 1954 hade de första norska bretonerna importerats från USA och 1958 köpte en direktör G Carlsson i Uddevalladen breton som förmodligen var Sveriges första. Den var efter amerikanska föräldrar.

Breton är den minsta av de stående fågelhundraserna. Rasen har ett kortskalligt huvud av kontinental spanieltyp (på franskabraccoïde). Den ska vara harmoniskt konstruerad med en kraftig benstomme utan att vara grov. Helheten skall vara kompakt ochkraftig, dock inte tung, utan tillräckligt elegant. Breton skall vara energisk med livlig blick och intelligent uttryck. Ihelhet liknar breton en liten kort och satt ponny, full av energi. Bretonen används som stående fågelhund vid jakt påtryckande fågel på fjäll och fält samt i skog. Även vid apportarbete på land och i vatten fungerar bretonen utmärkt. Mångaindivider har stor vattenpassion.


Rastandard
 


 

BRETON (Epagneul breton)
Grupp 7
FCI-nummer 95
Originalstandard 2001-03-13
FCI-Standard 2003-05-05; franska
SKKs Standardkommitté 2002-03-20 (Ändrad 2003-09-17)
Ursprungsland/hemland: Frankrike
Användningsområde: Stående fågelhund
FCI-Klassifikation: Grupp 7, sektion 1.2 Med arbetsprov

Bakgrund/ändamål:
Rasen kommer ursprungligen från centrala Bretagne och är förnärvarande den numerärt största stående fågelhundsrasen i Frankrike.Den härstammar troligen från en av de allra äldsta hundsrasernaav spanieltyp och har sedan början av 1900-talet förädlatsgenom korsningar och selektiv avel. Den allra första rasstandardenför denna medfött kortsvansade spaniel från Bretagne fastställdesav den franska rasklubben 1908.

Helhetsintryck:
Breton är den minsta av de stående fågelhundsraserna. Rasen harett kortskalligt huvud av kontinental spanieltyp (på franska braccoïde)och har medfött kort svans eller stubbsvans. Den är harmonisktkonstruerad och har en kraftig benstomme utan att vara grov.Helheten skall vara kompakt och kraftig, dock inte tung, utantillräckligt elegant. Breton skall vara energisk med livlig blick ochintelligent uttryck. I helhet liknar breton en liten kort och sattponny, full av energi. Rasen har än idag den kompakta konstruktion(på franska bréviligne) som dess ursprungliga skapare eftersträvade.

Viktiga måttförhållanden:
- Huvudet skall i helhet vara proportionerligt till kroppen.
- Skallpartiet skall vara längre än nospartiet, i proportionerna 3:2.
- Bröstkorgens djup skall vara något mindre än halva mankhöjden.
- Kroppslängden (mätt från skulderleden till sittbensknölen) skallvara densamma som mankhöjden (hunden skall ”stå i enkvadrat”).

Uppförande/karaktär:
Breton anpassar sig till alla miljöer. Rasen är mentalt balanseradoch sällskaplig. Uttrycket är intelligent och uppmärksamt. Bretonär en mångsidig stående fågelhund som lämpar sig för jakt på allaslags byten i all slags terräng. Redan som ung är den en användbarjakthund. Breton utmärker sig genom god viltfinnarförmåga,utmärkta rörelser, gott luktsinne, vitt sök i fält, spontant och uthålligtstånd, god apporteringsförmåga och lättdresserbarhet.

Huvud
Huvudet skall vara finmejslat med tätt åtliggande hud.

Skallparti
Skallpartiet skall vara lätt avrundat sett framifrån såväl som iprofil. Uppifrån sett skall skallens sidor vara mycket lätt rundade.Skallens och nosryggens plan skall vara parallella. Skallens bredd(mätt mellan käkbenen) skall understiga dess längd.Ögonbrynsbågarna skall inte vara framträdande utan skall bildaen lätt rundad kurva. Pannfåran och hjässkammen skall vara fögamarkerade. Nackknölen och käkbenen skall vara måttligt markerade.

Stop
Stopet skall vara mjukt sluttande.

Nostryffel
Nostryffeln skall vara stor med stora, fuktiga och väl öppna näsborrar.Tryffelns färg skall liksom färgen på ögonkanter och slemhinnorharmoniera med pälsfärgen.

Nosparti
Nosryggen skall vara rak. Nospartiets sidor skall vara nästanparallella.

Läppar
Läpparna skall inte vara lösa, de skall inte heller vara tjocka, utanganska tunna och väl åtliggande. Överläpparna skall precis täckaunderläpparna. Överläpparnas konturer skall vara gradvis uppåtböjdamot mungiporna, som skall vara strama och föga markerade.Pigmenteringen på läpparna skall vara fullständig.

Käkar / Tänder
Bettet skall vara ett regelbundet, fulltaligt saxbett med friska tänder.Avsaknad av en eller flera P1 och M3 tillmäts ingen betydelse.Avsaknad av två P2 eller av en P2 och en P3 tolereras.

Kinder
Kinderna skall vara föga markerade. Huden skall vara välåtliggande.

Ögon
Ögonen skall vara lätt snedställda och lätt ovala, men inte utstående,med tunna, väl åtliggande och pigmenterade ögonkanter.Färgen skall harmoniera med nostryffel och päls. Uttrycket skallvara intelligent och milt och blicken öppen. Ögonfärgen skallharmoniera med pälsfärgen men helst vara mörk.Ögonens uttryck i kombination med de rörliga öronen ger dettypiska breton-uttrycket.

Öron
Öronen skall vara högt ansatta och trekantiga, ganska breda mensnarast korta (när örat dras framåt når örats yttersta spets tillstopet). Öronen skall delvis vara klädda med vågig päls, i synnerhetpå öronens övre delar, medan deras nedre delar skall varaklädda med kort päls. Öronen skall alltid vara mycket rörliga närhunden är uppmärksam eller i arbete.

Hals
Halsen skall vara medellång, väl musklad och ha formen av enavskuren kon. Den skall endast vara lätt rundad, aldrig kraftigtvälvd. Halsen skall vara väl ansatt i skuldrorna. Hakpåsar skall intefinnas.

Kropp
Rygglinje
Överlinjen skall vara plan fram till ländpartiet och korsets början.

Manke
Skulderbladen skall vara tillräckligt rörliga. Manken skall varaaningen markerad men inte framträdande.

Rygg
Ryggen skall vara plan, kort och stram och väl ansluten i ländpartiet.

Ländparti
Ländpartiet skall vara kort, brett och väl musklat.

Kors
Korset skall slutta mycket svagt. Det skall vara brett och väl musklat.

Bröstkorg
Bröstkorgen skall nå ner till armbågsspetsarna. Den skall varabred med tillräckligt väl välvda revben, men inte tunnformad.Bröstbenet skall vara kraftigt och föga uppdraget i sin bakre del.De bakre revbenen skall vara långa och spänstiga.

Underlinje
Buken skall vara lätt uppdragen.

Flanker
Flankerna skall vara korta och föga uppdragna.

Svans
Den kuperade svansen skall vara högt ansatt, bäras rakt ut (ellerlätt hängande) och ofta viftande när hunden är uppmärksameller i arbete. Ideallängden för den kuperade svansen är 3 till 6cm, den får inte vara längre än 10 cm. Medfödd stubbsvans ellersvanslöshet förekommer.

SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.

Extremiteter

Framställ
Frambenen skall vara lodräta med smidiga och starka leder.

Skulderblad
Skulderbladen skall vara rörliga, långa (30% av mankhöjden)och tätt åtliggande med kraftiga muskler. Vinklingen skall varatypisk för en galoppör, dvs mellan 55 och 60 grader mothorisontalplanet. Avståndet mellan skulderbladsspetsarna skall varaca 5 cm.

Överarm
Överarmarna skall vara breda och kraftiga med framträdandemuskulatur. Längden skall mycket lätt överstiga skulderbladenslängd. Vinkeln mellan skulderblad och överarm skall vara mellan115 och 120 grader.

Underarm
Underarmarna skall vara väl musklade och seniga. Längden skallnågot överstiga överarmarnas längd. De skall vara praktiskt tagetlodrätt ställda mot underlaget.

Mellanhand
Mellanhänderna skall vara kraftiga men samtidigt också ha enviss smidighet. De skall vara lätt snedställda. (Vinkeln skall varamellan 10 och 15 grader mot vertikalplanet).

Framtassar
Framtassarna skall vara snarast runda med väl slutna tår, fastatrampdynor och korta klor.

Bakställ
Bakifrån sett skall bakbenen vara helt parallella.

Lår
Låren skall vara breda med kraftiga, framträdande muskler. Lårbenetsvinkling mot horisontalplanet skall vara mellan 70 och 75grader.

Underben
Underbenen skall vara något längre än lårbenen. De skall ha torroch framträdande muskulatur. De skall vara något bredare i sinövre del men gradvis avsmalna mot haslederna. Vinkeln mellanlårben och underben skall vara nära 130 grader.

Has
Haslederna skall vara torra och tydligt seniga.

Mellanfot
Mellanfötterna skall vara kraftiga. Sedda i profil skall de varanästan helt lodräta.

Baktassar
Baktassarna skall vara längre än framtassarna, i övrigt se framtassar.

Rörelser
De olika gångarterna skall vara lätta med kraftfulla, jämna ochlivliga steg. Benen skall föras på en jämn linje utan överdrivnaavvikelser eller rullningar och med fast rygglinje. Vid jakt är dengångart som föredras galopp, med snabba, medellånga språng,varunder bakbenen inte sträcks ut bakåt (samlad galopp).

Hud
Huden skall vara tunn, åtliggande och väl pigmenterad.

Päls

Pälsstruktur
På kroppen skall pälsen vara fin i strukturen men inte silkig. Denskall ligga tätt mot kroppen eller vara mycket lätt vågig. Den fåraldrig vara lockig. På huvudet och på framsidan av benen skallpälsen vara kort. Såväl fram- som bakbenens baksidor skall varaförsedda med riklig päls och behäng som gradvis avtar i längdvid eller nedanför mellanhänderna respektive mellanfötterna.

Färg
Färgen kan vara vit med medelstora, oregelbundna fläckar i antingenorange, leverbrunt eller svart. Pälsen hos skäck ellerskimmeltecknade hundar kan ibland ha små prickar på nosparti,läppar och extremiteter.
Tanteckning är tillåten hos både skäck och skimmeltecknade hundar(den rödgula tanfärgen kan variera från orange till mörktrödgul).
En smal vit bläs är önskvärd hos alla färgvarianter.
Enfärgad päls är inte tillåten.

Storlek / vikt

Mankhöjd
Hanhund: minst 48 cm, högst 51 cm.
Tik: minst 47 cm, högst 50 cm.
Tillåten avvikelse nedåt respektive uppåt: 1 cm.
Idealstorlek för hanhund: 49 - 50 cm
Idealstorlek för tik: 48 - 49 cm

FelVarje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållandetill graden av avvikelse.

Uppförande/karaktär:
Skygghet, ängsligt uttryck.

Huvud:
Mycket lätt divergerande plan i skalle och nosparti.

Nostryffel:
Mycket lätt avpigmenterad nostryffel. Avpigmentering på insidanav näsborrarna.

Käkar/tänder:
Tångbett. Oregelbundet placerade tänder.

Nosparti:
Smalt eller spetsigt nosparti.

Läppar:
Tjocka läppar; alltför överhängande eller otillräckligt täckandeöverläppar; alltför lösa läppar.

Ögon:
Utstående ögon, mandelformade ögon, runda ögon.

Öron:
Alltför lågt ansatta öron. Öron som är smala vid ansättningen.

Rygg:
Svankrygg, karprygg.

Kors:
För smalt kors, mycket brant kors.

Underlinje:
För omfångsrik buk, alltför tvärt uppdragen buklinje.

Tassar:
För lösa tassar, för långa eller för runda tassar.

Hals:
För kort och tjock hals. Lätt veckat halsskinn.

Länd:
Långt, smalt, svagt ländparti.

Flanker:
Alltför insjunkna, vilket ofta förekommer vid ett svagt ländpartimed otillräcklig bredd.

Extremiteter:
Otillräcklig benstomme. Utåtvridna armbågar. Hjulbenthet ellerkobenthet.

Päls:
Alltför kort päls på kroppen.

Allvarliga fel:

Uppförande/karaktär:
Slött temperament

Huvud:
Alltför markerade käkben. För markerat stop, alltför framträdandeögonbrynsbågar

Ögon:
Ljusa ögon med elak blick, s.k rovfågelögon.

Hals:
Alltför lång hals. Påtaglig hakpåse.

Rörelser:
Dåliga rörelser.

Diskvalificerande fel:

Uppförande/karaktär:
Avvikelser i uppförande och karaktär såsom: bitska hundar, hundarsom är aggressiva mot andra hundar eller mot människor.
Rädda indidivider.

Helhetsintryck:
Avsaknad av rastyp: Individ som brister i rastypiska egenskaper såatt individen som helhet inte liknar andra exemplar av rasen.

Storlek/vikt:
Mankhöjd som avviker från i standarden angivna gränser.

Huvud:
Påtagligt konvergerande linjer i skallens och nospartiets plan

Färg:
Onormal fläckighet: Vit fläck på ett öra, eller när ett öga är belägeti en vit fläck.

Ögon:
Mycket ljusa eller olikfärgade ögon. Skelögdhet, entropion,ektropion.

Käkar/tänder:
Över- eller underbett.
Avsaknad av två angränsande P2 och P3 är diskvalificerande, liksomavsaknad av någon annan tand än de som nämns ovan underkäkar/tänder.

Pigmentering:
Markant avsaknad av pigment på nostryffeln eller ögonkanterna.

Baktassar:
Förekomst av sporrar, även rudimentära sådana.

Övrigt:
Allvarlig morfologisk anomali.

Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade ochnormalt belägna i pungen.